Idag, måndag 10/1 – 2022, kör vi igång det nya kursåret på Holma! Som inspiration inför det nya året bjuder Måns, en av Holmas kursdeltagare, på strålande höjdpunkter från sommarens Nordiska Permakulturfestival. Njut och känn peppen inför det nya året!
Ett hjärtevarm kram till alla som var med och skapade Holma och omställning under 2021!
Nu kör vi!
Tomas Tengby, programledare i det välkända radioprogrammet Meny i Sveriges Radio kommer på besök till Holma Folkhögskola och Skogsträdgården i Holma. Martina Fingeroos och Jonas Årman som båda sitter i Holma Folkhögskolas styrelse har bjudit honom.
– Vi har bjudit hit Tomas eftersom vi tycker att det som händer på Holma Folkhögskola tydligt visar vilken omställning vi behöver göra med hänsyn till framtidens matförsörjning. Framför allt vill vi visa upp hur lustfylld och glädjerik den här processen är, och hur den får människor att växa.
Tomas Tengby kommer onsdagen den 20 oktober. Just på onsdagar är det tillval på skolan och en grupp deltagare skördar grönsaker och en annan grupp deltagare lagar mat till hela skolan. Utöver lunch på nyskördade grönsaker så kommer besöket på innebära en hel del smakprover från skogsträdgården berättar Martina:
– Vi vill fokusera på de fleråriga grönsaker, svampar, bärande buskar och träd som år efter år ger större skördar i Holma skogsträdgård, en av Sveriges allra första i sitt slag.
Skogsträdgården i Holma, strax utanför Höör, anlades 2004. Sedan 2016 finns också Holma Folkhögskola här med bland annat kurser i skogsträdgårdsodling, grönsaksodling och permakulturdesign. Dessa ämnen kan också kombineras med allmän kurs där man kan komplettera sina gymnasiebetyg. Ansökan till nästa års kurser är öppen fram till den 15 november.
Idag firar vi 1:a maj! Arbetarnas organisering som har sina anor från slutet av 1800-talet, och som har inneburit förbättrade villkor för många världen över i den industrialiserade verkligheten.
Det är också en dag som vi kan använda för att höja blicken. För att minnas det som är en av de faktiska orsakerna till att arbetare behöver organisera sig överhuvudtaget. Land – och bristen på brukbar mark och utrymme för alla. Avsaknad av rättvis fördelning.
Under 1500-talet i Tyskland började allmänningen att i allt större grad tas över av storgodsägare och adel. Mark inhägnades och privatiserades, vägtullar blev vanligare. Det blev omöjligt att dryga ut försörjningen med jakt och fiske. Landlösa bönder blev flera. Mellan 1524-25 dödades över 100 000 bönder under den tyska bonderevolten, något som fick ringverkningar i hela Europa. Många överlevare tvingades in i växande städer för att överleva på att sälja det enda de hade kvar – sitt arbete. Inte sällan som soldater.
I England lagstiftades det om privatisering – Inclosure – och det skapade landberövade medmänniskor i massor, som tvingades till städer under usla förhållanden. Det industriella samhället knuffades igång så småningom.
I Skåne var ägarskap och makt också koncentrerat. Under 1500-talet ägde kyrkan och adeln runt 2/3 av Skånes totalt ca. 15 000 gårdar. Skatt i säd och skulder i dagsverken, gjorde livet tufft för många. Adelsmän samlade på sig mer resurser och makt, och började separera sig från byarna. De växande nordtyska städerna skapade samtidigt en lukrativ exportmarknad för oxar som göddes upp av de bemedlade. Mer och mer mark krävdes för djurfoder, och adeln fokuserade på ängsfoder. Små gårdsbrukare som betalade med dagsverken blev mindre intressanta. Gårdar övergavs.
I Sverige, precis som i många europeiska länder, lever begrepp kvar från tiden av landsbygdsuppror. Dackeupproret, Snapphanar och Dalupproret är några sådana. Den sista sammanstötningen mellan myndigheter och landsbygdsbefolkningen i Skåne, var Klågerupskravallerna 1811. Ett resultat av att män skickades ut i krig, och p.g.a. enskiftesreformen som drevs igenom. Den syftade till att göra jordbruket mer lönsamt och produktivet. Hela bygemenskaper och trygghet slogs sönder, hus flyttades och revs. Många fick det sämre och tvingades in till städer.
Bilden ser likadan ut idag. Städerna överlever fortfarande p.g.a införsel av varor från stora gods och globala exportmarknader. Resursflöden som är större än någonsin tidigare, och det är samma makt som drar i trådarna. Orättvisor och miljöförstöring är resultatet. Fossila bränslen tar slut inom kort, och dessa resursflöden kommer att förändras.
Idag är det alltså 1:a maj, 2021. Då vi firar arbetarens rättigheter. Arbetaren, som säljer sin ork och svett till någon annan. Eftersom natur och allmänning har blivit privatiserad. Eftersom land och brukbar mark inte är rättvist fördelad. Kampen är oändligt mycket äldre än 100+ år, och land är dyrare än någonsin.
Rätten till egen mark för alla, självbestämmande över det egna arbetet, och en möjlig frihet från kommersiell konsumtion. Genom omställning tar vi själva ansvar för att nå detta. Detta är krav som kommer långt innan kravet på rättigheter i arbete för någon annan.
Alla rättigheter har en grön bakgrund.
SVT kom på besök nyss. Kursdeltagarna visade då att den enda vägen framåt, är den som går mot omställning av samhället!
SVT kom nyss på besök. Här intervjuas vår biträdande rektor Jonas.
Hantverkskursen på Holma jobbar brett med hantverk. Kursen går både under vår- och hösttermin. Under denna våren har kursen mest fokuserat på att bygga ett utekök som ska kunna försörja skolan med egenlagad (och egenodlad) mat. Höstens kurs är nu öppen för ansökan!
Onsdagar är speciella dagar på Holma. Då möts vi mellan kurserna. Vi lär av varandra och ställer om tillsammans! Potatisuppropet fortsatte på Holma folkhögskola idag med ett drop-in ÖppetHus! En folksamling av långdragen karaktär, är ett måste i Coronatider. Ett gäng människor dök upp i den blåsiga kylan och hjälpte till att sätta potatis. De flesta fick med sig potatis hem. Alla fick i sig värmande potatissoppa. Vi ställer om! Mer potatis åt folket!
#potatisuppropet är i full gång och på Holma använde vi tillfället för att samplantera potatis med andra växter i Skogsträdgården, samt att flytta ut perenner i de ettåriga odlingarna.