“Är du där på… folkhögskolan… fortfarande?”

“Javisst! Det är fullt upp!”

“Vad är det nu igen… som ni gör för något…?”

I telefon med min mormor återkommer ständigt behovet att förklara vad min arbetsplats ägnar sig åt. Kanske kan det förklaras med att hon är gammal och inte minns särskilt väl, men det kan också vara för att folkhögskola är svårt att greppa oavsett ålder. Det kan liksom vara… så olika. Så mycket. Att det inte riktigt går att förstå.

Under de snart åtta år som jag har arbetat på Holma folkhögskola finns det mycket jag är stolt över. Först de mest uppenbara sakerna som att vi lyckas ge hopp och redskap till mängder av deltagare som vill lämna positiva avtryck på vår planet. Att vi har deltagare som ibland går vidare i initiativ och roller som blir prisbelönta och uppskattade. Att vi uppmärksammas i Höör för de insatser vi gör för orten där vi verkar. Mer i bakgrunden finns en stolthet över att ha varit en positiv kraft i mörka livsberättelser. En stolthet över att ha räddat liv och gett liv mening.

I möten med människor från andra folkhögskolor har jag hört liknande berättelser. Jag hör om framgångssagor på mängder av politikområden. Utbildningar som tar människor närmare sysselsättning, utbildningar som ger levande landsbygd, utbildningar som ger spetskompetens, utbildningar som ger en andra chans, utbildningar som ger mening till de mest utsatta och utbildningar som tas fram i all hast för att klara plötsliga samhällsutmaningar. Folkhögskolor gör allt och gör det med en självklar respekt och intresse för varje enskild individ.

Idag den 19 september har folkhögskolor samlats under den gemensamma manifestationen “Folkhögskolan bildar Sverige”. Det sker mot bakgrunden av nedskärningar och att vi behöver påminna politiker, allmänhet och oss själva om den fantastiska verksamhet som folkhögskolor genomför runt om i landet. Det är liksom viktigt att stanna upp ibland, njuta av berättelser från olika folkhögskolor och säga till världen så som jag borde svara min mormor.

“Vi bildar Sverige. Vi uträttar stordåd.”

/ Jonas Wilson

Idag hade personalen på Allmän kurs fortbildning om hur AI, närmare bestämt Chat GPT,  kan användas i undervisningen. Vi fick en genomgång av Björn Lundberg som är lärare vid Lunds universitet. Han berättade om vad AI är och hur det har utvecklats. Vi fick sen själva testa på att skriva in några av de uppgifter som vi nyligen givit till våra deltagare. Det var skrämmande att se hur den kunde leverera t ex populärvetenskapliga texter om kända vetenskapsmän som lärarna hade godkänt. Men även intressant att se att den killgissar när den inte vet. På frågan vad Holma folkhögskola är svarade den att det är en folkhögskola i området Holma i Malmö som funnits sen 1979 och att den har ett stort campus och haft många utbytesstudenter. Inget av detta stämmer. Den gör heller ingen skillnad på när den vet och när den gissar så även om verktyget är kittlande så ställer det höga källkritiska krav på den som använder det.

Kicki Bobacka är en av många personer som jobbade under flera år för att få starta en folkhögskola. 2015 fick vi besked från Folkbildningsrådet att Holma Folkhögskola skulle få starta och bara några veckor senare var skolan igång. Landets Fria tidning har gjort en fin intervju med Kicki Bobacka som ni kan läsa under länken här: ”Kicki odlar gräsrotsrörelser”

Idag firar vi 1:a maj! Arbetarnas organisering som har sina anor från slutet av 1800-talet, och som har inneburit förbättrade villkor för många världen över i den industrialiserade verkligheten.

Det är också en dag som vi kan använda för att höja blicken. För att minnas det som är en av de faktiska orsakerna till att arbetare behöver organisera sig överhuvudtaget. Land – och bristen på brukbar mark och utrymme för alla. Avsaknad av rättvis fördelning.

Under 1500-talet i Tyskland började allmänningen att i allt större grad tas över av storgodsägare och adel. Mark inhägnades och privatiserades, vägtullar blev vanligare. Det blev omöjligt att dryga ut försörjningen med jakt och fiske. Landlösa bönder blev flera. Mellan 1524-25 dödades över 100 000 bönder under den tyska bonderevolten, något som fick ringverkningar i hela Europa. Många överlevare tvingades in i växande städer för att överleva på att sälja det enda de hade kvar – sitt arbete. Inte sällan som soldater.

I England lagstiftades det om privatisering – Inclosure – och det skapade landberövade medmänniskor i massor, som tvingades till städer under usla förhållanden. Det industriella samhället knuffades igång så småningom.

I Skåne var ägarskap och makt också koncentrerat. Under 1500-talet ägde kyrkan och adeln runt 2/3  av Skånes totalt ca. 15 000 gårdar. Skatt i säd och skulder i dagsverken, gjorde livet tufft för många. Adelsmän samlade på sig mer resurser och makt, och började separera sig från byarna. De växande nordtyska städerna skapade samtidigt en lukrativ exportmarknad för oxar som göddes upp av de bemedlade. Mer och mer mark krävdes för djurfoder, och adeln fokuserade på ängsfoder. Små gårdsbrukare som betalade med dagsverken blev mindre intressanta. Gårdar övergavs.

I Sverige, precis som i många europeiska länder, lever begrepp kvar från tiden av landsbygdsuppror. Dackeupproret, Snapphanar och Dalupproret är några sådana. Den sista sammanstötningen mellan myndigheter och landsbygdsbefolkningen i Skåne, var Klågerupskravallerna 1811. Ett resultat av att män skickades ut i krig, och p.g.a. enskiftesreformen som drevs igenom. Den syftade till att göra jordbruket mer lönsamt och produktivet. Hela bygemenskaper och trygghet slogs sönder, hus flyttades och revs. Många fick det sämre och tvingades in till städer.

Bilden ser likadan ut idag. Städerna överlever fortfarande p.g.a införsel av varor från stora gods och globala exportmarknader. Resursflöden som är större än någonsin tidigare, och det är samma makt som drar i trådarna. Orättvisor och miljöförstöring är resultatet. Fossila bränslen tar slut inom kort, och dessa resursflöden kommer att förändras.

Idag är det alltså 1:a maj, 2021. Då vi firar arbetarens rättigheter. Arbetaren, som säljer sin ork och svett till någon annan. Eftersom natur och allmänning har blivit privatiserad. Eftersom land och brukbar mark inte är rättvist fördelad. Kampen är oändligt mycket äldre än 100+ år, och land är dyrare än någonsin.

Rätten till egen mark för alla, självbestämmande över det egna arbetet, och en möjlig frihet från kommersiell konsumtion. Genom omställning tar vi själva ansvar för att nå detta. Detta är krav som kommer långt innan kravet på rättigheter i arbete för någon annan.

Alla rättigheter har en grön bakgrund.