Idag hade personalen på Allmän kurs fortbildning om hur AI, närmare bestämt Chat GPT,  kan användas i undervisningen. Vi fick en genomgång av Björn Lundberg som är lärare vid Lunds universitet. Han berättade om vad AI är och hur det har utvecklats. Vi fick sen själva testa på att skriva in några av de uppgifter som vi nyligen givit till våra deltagare. Det var skrämmande att se hur den kunde leverera t ex populärvetenskapliga texter om kända vetenskapsmän som lärarna hade godkänt. Men även intressant att se att den killgissar när den inte vet. På frågan vad Holma folkhögskola är svarade den att det är en folkhögskola i området Holma i Malmö som funnits sen 1979 och att den har ett stort campus och haft många utbytesstudenter. Inget av detta stämmer. Den gör heller ingen skillnad på när den vet och när den gissar så även om verktyget är kittlande så ställer det höga källkritiska krav på den som använder det.

Kicki Bobacka är en av många personer som jobbade under flera år för att få starta en folkhögskola. 2015 fick vi besked från Folkbildningsrådet att Holma Folkhögskola skulle få starta och bara några veckor senare var skolan igång. Landets Fria tidning har gjort en fin intervju med Kicki Bobacka som ni kan läsa under länken här: ”Kicki odlar gräsrotsrörelser”

Idag firar vi 1:a maj! Arbetarnas organisering som har sina anor från slutet av 1800-talet, och som har inneburit förbättrade villkor för många världen över i den industrialiserade verkligheten.

Det är också en dag som vi kan använda för att höja blicken. För att minnas det som är en av de faktiska orsakerna till att arbetare behöver organisera sig överhuvudtaget. Land – och bristen på brukbar mark och utrymme för alla. Avsaknad av rättvis fördelning.

Under 1500-talet i Tyskland började allmänningen att i allt större grad tas över av storgodsägare och adel. Mark inhägnades och privatiserades, vägtullar blev vanligare. Det blev omöjligt att dryga ut försörjningen med jakt och fiske. Landlösa bönder blev flera. Mellan 1524-25 dödades över 100 000 bönder under den tyska bonderevolten, något som fick ringverkningar i hela Europa. Många överlevare tvingades in i växande städer för att överleva på att sälja det enda de hade kvar – sitt arbete. Inte sällan som soldater.

I England lagstiftades det om privatisering – Inclosure – och det skapade landberövade medmänniskor i massor, som tvingades till städer under usla förhållanden. Det industriella samhället knuffades igång så småningom.

I Skåne var ägarskap och makt också koncentrerat. Under 1500-talet ägde kyrkan och adeln runt 2/3  av Skånes totalt ca. 15 000 gårdar. Skatt i säd och skulder i dagsverken, gjorde livet tufft för många. Adelsmän samlade på sig mer resurser och makt, och började separera sig från byarna. De växande nordtyska städerna skapade samtidigt en lukrativ exportmarknad för oxar som göddes upp av de bemedlade. Mer och mer mark krävdes för djurfoder, och adeln fokuserade på ängsfoder. Små gårdsbrukare som betalade med dagsverken blev mindre intressanta. Gårdar övergavs.

I Sverige, precis som i många europeiska länder, lever begrepp kvar från tiden av landsbygdsuppror. Dackeupproret, Snapphanar och Dalupproret är några sådana. Den sista sammanstötningen mellan myndigheter och landsbygdsbefolkningen i Skåne, var Klågerupskravallerna 1811. Ett resultat av att män skickades ut i krig, och p.g.a. enskiftesreformen som drevs igenom. Den syftade till att göra jordbruket mer lönsamt och produktivet. Hela bygemenskaper och trygghet slogs sönder, hus flyttades och revs. Många fick det sämre och tvingades in till städer.

Bilden ser likadan ut idag. Städerna överlever fortfarande p.g.a införsel av varor från stora gods och globala exportmarknader. Resursflöden som är större än någonsin tidigare, och det är samma makt som drar i trådarna. Orättvisor och miljöförstöring är resultatet. Fossila bränslen tar slut inom kort, och dessa resursflöden kommer att förändras.

Idag är det alltså 1:a maj, 2021. Då vi firar arbetarens rättigheter. Arbetaren, som säljer sin ork och svett till någon annan. Eftersom natur och allmänning har blivit privatiserad. Eftersom land och brukbar mark inte är rättvist fördelad. Kampen är oändligt mycket äldre än 100+ år, och land är dyrare än någonsin.

Rätten till egen mark för alla, självbestämmande över det egna arbetet, och en möjlig frihet från kommersiell konsumtion. Genom omställning tar vi själva ansvar för att nå detta. Detta är krav som kommer långt innan kravet på rättigheter i arbete för någon annan.

Alla rättigheter har en grön bakgrund.

Toni Hedin, en streetsmart jämtlänning, som redan tidigt i livet ville ställa om och göra aktiva val för ett mer hållbart samhälle, sitter framför mig. Ungdomens äventyrslust tog honom till Lund och teatern. Just nu läser han Allmän kurs på Holma Folkhögskola.

Vad lockade dig att bli en del av omställningsrörelsen?
– Egentligen är benämningen “omställningsrörelse” ganska ny för mig. Den blev
bekant först då jag började som student på kursen Stadsodling på Holma Folkhögskola. Fast tankarna har funnits hos mig ända sedan jag var ung. Målsättningen har alltid, eller i alla fall tidigt i livet, funnits att bo på landet, odla min egen mat och att ingå i ett socialt sammanhang där fokus ligger på möten och sammanhang. Vårt sätt att leva idag tar kål på oss.

På vilket sätt tar ditt engagemang sig uttryck?
– Jag blev tvungen att ställa om min kost och äta veganskt ganska tidigt i livet så odling blev väldigt viktigt för mig. Idag har jag två odlingslotter i Lund bland annat på Brunnshög. Jag är ganska självförsörjande, säger han stolt.
– När jag får tillfälle så talar jag också med andra människor om det här med att äta ekologiskt. Jag gör revolution i det tysta kan man säga, fortsätter han med ett leende på läpparna.

Vad tänker du är det viktigaste för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?
– Framförallt villighet. En viktig sak är att få makthavare att inse, känna ett behov av att det är viktigt att leva med naturen och att också inse att andra i världen mår dåligt av vårt sätt att leva. Medvetenhet är ett nyckelord. Vi måste alla inse att när det ekonomiska styr våra liv och val, som nu, då är vi inne på fel väg. Det kväver vår personliga utveckling. Vi måste våga bli öppna. Det vore det bästa för samhället.

Helene Stjärnqvist
Deltagare på tillvalet Media och omställning

Nina Grossman bor i skogen utanför Höör och odlar enligt permakulturprinciper. Hon växte upp vid havet, efter det har hon bott i storstäder, sedan ville hon testa på skogen. Nina går kursen Ställ om på Holma Folkhögskola.

Vad lockade dig att vara en del av omställningsrörelsen?
– För två år sedan gick jag en helgkurs på Holma och i samband med det stötte jag på Sambruket i Sösdalabygden, ett omställningsprojekt för en mer hållbar bygd och började engagera mig i det som fanns där. Just begreppet omställning har inte varit huvudmålet för mig men det är något som kommit på köpet, det går hand i hand med mina intressen och det jag gör om dagarna. Jag har alltid haft ett hållbarhetstänk, när vänstervågen svepte förbi i tonåren började jag med teater och hängde med veganer och det fastnade i mina celler. Att det fastnade har nog att göra med att jag är en känslig person, jag vill göra rätt för mig och inte ta mig för stora friheter och skada någon. Helt plötsligt var jag en del av omställningsrörelsen som har samma värderingar som jag.

På vilket sätt tar ditt engagemang sig uttryck?
– Vartannat år byter jag hobby, svarar Nina och skrattar.
– Innan detta sydde jag medeltidskläder men nu har jag lagt det på hyllan för att ge mer tid till det här. Jag gillar lokal ekonomi och att nätverka med människor som tänker lika, som har ett mål jag kan vara delaktig i. Jag vill inte äta ”crap” och när jag är nära naturen och gör det som känns bra då mår jag bra. Jag tycker om miljön, gillar djur och vill inte äta dem, min partner är permakulturist och bra på odling, så jag började också odla enligt permakulturprinciper. Nu när jag går på Holma Folkhögskola för att lära mig mer, blir det mer konkret att detta handlar om omställning.

Vad tycker du är det viktigaste för att kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?
– Samarbeta, odla mat och hitta på ekonomiska lösningar.

Vad händer härnäst?
– Jag funderar på att gå kursen Skogsträdgård på Holma och i framtiden kanske jag vill skapa ett resilient företag.

Nina Rostern
Deltagare på tillvalet Media och omställning

Som grek-italienska menar Petra Cavini att hon var uppvuxen i “världens köttigaste kultur”. Men för två år sedan fick Petra njursten och hennes läkare rekommenderade vegansk kost. Nu är hon aktuell med en vegansk kokbok. Här intervjuas hon av Sofia Malm, deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier.

Petra var först tveksam till att äta vegansk mat men efter att ha sett dokumentärfilmer om köttindustrin tog hennes intresse för vegansk kost fart.

– Jag var helt ärrad och insåg att vi saknar kunskaperna om hur köttindustrin påverkar klimatet. Det som vi tycker är väldigt självklart idag kommer inte finnas om 50 år. Jag tänkte: jag ska inte bara bli vegan utan jag ska förändra världen!

Första halvåret var dock svårt. Petra testade flera veganska märken.

– Ibland tänkte jag “fan det här smakar modellera”. Det var därför jag skrev kokboken, för att underlätta för de som vill prova vegansk kost.

Men hon menar att det finns goda veganska versioner av alla rätter och att hon inte saknar kött.

I en intervju med Vegopodden säger du “man måste göra sådant som folk gillar att äta”. Vad är det folk gillar att äta?

Petra skrattar till.

– God mat? Höjdpunkten i livet för mig är frukost, lunch och middag och därifrån kommer mitt matlagningsintresse. Många blir förvånade över att jag har socker i kakor då veganer antas äta nyttig mat. Det finns tusentals andra veganer som inspirerar med hälsosam mat men “that’s not me, I like sugar”.

Förra året blev Petra ombedd att laga vegansk mat på Mulledalens förskola i Stockholm för att sänka dess klimatutsläpp. Alla 20 recept i kokboken “Veganer äter bara gräs” är ”framtagna av vår vansinnigt kräsna, oemotståndligt socker-söta matpanel” som består av nio förskolebarn från Mulledalens förskola.

– Det känns självklart att normalisera mat som är bra för klimatet och då börja med den nästkommande generationen, barnen.

I samma kokbok finns recept som pytt i panna, lasagne, panerad fisk med remouladsås samt kroppkakor. Recepten är anpassade efter vad barnen ville ha och är jättebra som veganska menar Petra.

Men när Petra började på förskolan sa en förälder att hens barn inte gillade vegomat.

– Det är som att säga att ett barn inte gillar allätarkost för att hen inte gillar korv. Smaken är individuell och barnen märker ingen skillnad på en gräddsås som är baserad på havregrädde eller en vanlig gräddsås.

Många som är vana vid kött, mjölk, smör och liknande kanske undrar hur de ska laga mat utan de ingredienserna. Vad skulle du säga till dem?

Petra skrattar till igen.

– Köp min kokbok. Allt går att ersätta, frågan är bara hur. Kolla om du har en vän som är vegetarian eller vegan och fråga om de kan gå och handla med dig och visa vilka produkter som är bra. Vissa märken är oätliga, punkt.

Och till de som inte vill lägga alltför mycket tid på matlagning säger hon att det ständigt kommer nya lösningar för hur man enkelt kan äta vegansk mat. Som färdiga matlådor.

Även traditionella efterrätter finns med i Petras kokbok. Vissa med ingredienser som kan tänkas vara ovanliga för många. Till exempel bubbelvatten i veganska våfflor.

– Våfflorna blir frasiga. Det är ett husmorsknep jag har tagit med mig från min matälskande familj, säger Petra.

I recepten på kladdkaka med vit chokladvisp och kärleksmums finns kikärtsspad med.

– Man kan tänka, hur gott är det att äta den äggvita som kikärtsspadet ersätter? Dessutom är kikärtsspad jättenyttigt.

Petras passion för mat slutar heller inte när hon somnar. Kanelbullekaka, en blandning mellan kanelbulle och kaka, kommer från en dröm om ett saftkalas och finns med i kokboken.

– Jag kan vakna upp och säga “anteckna en lila tårta” till min kompis och sedan somna om. Jag äter sjukt mycket i mina drömmer också, säger Petra.

I framtiden vill Petra fortsätta att jobba med barn och utveckla den växtbaserade maten i förskolor och skolor. Hon vill också komma in i detaljhandeln där hon vill utveckla färdiga veganska tårtor att köpa.

Vill du lägga till något?

– Alla steg i rätt riktning ska man vara stolt över och jag är jätteglad för alla steg som tas!

Sofia Malm
Deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier