Odling bland höghus och kaniner

Blomkålskollektivet har sedan förra året varit en del av Stadsbruks odlingar i östra Malmö. På 900 kvadratmeter testar de tre medlemmarna möjligheterna att bedriva ett kommersiellt jordbruk mitt i staden. Simon Classon, deltagare på kursen Hållbarhet, journalistisk och sociala medier, har besökt dem.

Karolina Sahle (t v) och Anton Castenberg (t h) lärde känna varandra på Lantbruksuniversitetet Alnarp och driver tillsammans med Ebba Wilhelmsson Blomkålskollektivet.

På andra sidan motorvägen från Rosengård, bredvid kyrkogården och Almgårdens höghus, inklämt mellan gångvägens spatserande småbarnsfamiljer och motorvägens dånande bilar står Karolina Sahle på Blomkålskollektivets odling och planterar ut snittblommor. Grönsakerna har gått bra men just blommorna åt kaninerna upp vilket är varför Karolina fått ställa sig och sätta nya.

– Vi hade behövt ett riktigt staket. Kaninerna är svåra att bli av med, säger Karolina och sätter sig ned med en kopp kaffe på höbalarna som är uppställda mot en container de använder som verktygsbod.

– Vi la ut blodmjöl för ett tag sen. Det är ett gödningsmedel gjort på torkat blod som ska fungera avskräckande för kaninerna. De tror att det är större rovdjur där då. Det har ändå varit bättre sedan dess, säger Anton Castenberg, den andra av tre medlemmar i Blomkålskollektivet, som också tagit paus och slagit sig ner bredvid.

– Men de är svåra att bekämpa, fortsätter han.

Blomkålskollektivet bildades förra året och var då sju personer som alla studerade odling på olika sätt och bestämde sig för att testa sina färdigheter. I år är de tre personer. Alla jobbar 50 procent under sommaren, men även regelbundet under vinterhalvåret. Platsen för odlingen är relativt central och är på en mark som tidigare inte användes alls.

– Platsen är bra! Det är nice för det är rätt centralt. Härifrån till Möllan är det bara 10 minuter. Jag kan gilla att man syns när man är här med. Det bor många i området och det är en stor gångväg så det är många som går förbi och ser det här. Man hoppas ju det ger dem någonting också att se att man kan odla i staden, säger Anton.

Odlingarna i Västra Skrävlinge är en del av Stadsbruk vilket är en förening som fungerar som en inkubator för personer som vill starta kommersiella jordbruk i staden. Den grundades i Malmö för några år sedan men har nu expanderat till Göteborg och Växjö. Stadsbruk bidrar med olika former av hjälp för de som vill starta upp en odling på deras mark.

– Vi får exempelvis hyra den här marken billigt och då ingår verktyg, verktygsbod, toaletter, vatten och sådant. Det kan vara visst finansiellt stöd eller hjälp med hur en bedriver ett företag. Eftersom vi alla studerar odling behöver vi kanske mer hjälp med bokföring och marknadsföring än själva odlingen, säger Karolina.

– Men eftersom det är så nytt vet ingen riktigt än hur man gör för att få en odling i staden att bli långsiktigt hållbart ekonomiskt så vi håller alla på att testa oss fram, säger Anton.

Med sitt centrala läge är odlingen i Västra Skrävlinge enkel att ta sig till vilket gör det enkelt för odlarna att transportera grönsakerna även med cykel.

Tillsammans med Stadsbruk har Blomkålskollektivet varit med och startat upp Reko-ring Malmö. Reko-ring är ett forum där konsumenter kan köpa direkt från producenter. Och intresset är stort.

– I morse la jag till 250 personer som hade ansökt om medlemskap till Facebook-gruppen för Reko-ring, säger Karolina.

– Genom Reko-ring kan producenter själva lägga upp en annons i Facebook-gruppen med vad de säljer så får folk kommentera om de vill köpa och så betalar de innan. Det är inte riktigt en marknad utan allt är klart innan vilket gör det smidigt för producenten. Det är bra, det går att köpa allt möjligt även ägg, kött och mjölk eller till exempel honung, fortsätter hon.

I år har Blomkålskollektivet även börjat sälja till restauranger i stan och de märker att intresset för grönsaker odlade i staden ökar även där.

– Far i hatten och Saltimporten köper en del, säger Anton.

– Men vi säljer gärna mer till privatpersoner. Dels ger det mer pengar per gröda. Restauranger köper större mängder men betalar oftast inte lika mycket. Så vi försöker sälja sallat och annat som vet att vi får mycket av till restauranger men större grödor som tar lite längre tid att odla försöker vi få mervärde för och sälja till privatpersoner. Sedan känns det ju lite roligare med rent ideologiskt. Att inte bara sälja till lyxrestauranger, säger Karolina, skrattar till och fyller på med lite mer kaffe från termosen.

– Ja rent idealiskt hade vi kunnat sälja bara till privatpersoner. Ha Reko-ring två, tre gånger i veckan, fyller Anton i.

Vilka produkter är populärast?

– Kålen är väldigt populär! säger Anton.

– I år har vi börjat med grönsakskassar med. Istället för att folk köper en salladsmix för 30 kronor har vi märkt i år att folk köper för kanske 100 kronor istället då. Och vi kan lägga in lite mer det som går att skörda för tillfället, fortsätter han.

Trots ett ökat intresse beskriver Karolina och Anton det som att det är svårt att med en nystartad odling få ekonomin att gå plus. De tror att nyckeln till att det ska bli möjligt ligger i att konsumenter vågar börja handla mer direkt av odlaren. Kanske är det också på väg att hända. Reko-ring finns nu på 50 olika platser i landet och fortsätter expandera.

– I framtiden hoppas vi ju att fler människor ska köpa direkt av odlaren, det finns flera olika sätt att göra det. Prenumeration och andelsjordbruk är bara några. Om det går att garantera stabilare inkomster för odlaren skulle det förbättra villkoren mycket, säger Karolina och tittar ut över odlingsbäddarna i Västra Skrävlinge.

Nästa år är Blomkålskollektivet inte kvar. De är alla färdiga med sina studier och har bestämt att ta med sig erfarenheterna härifrån in i andra projekt. Några andra kommer ta deras plats i Västra Skrävlinge, samtidigt växer Stadsbruk och etablerar nästa säsong en till odling i Hyllie. Kommersiella jordbruk i staden är fortfarande nytt i Malmö, men utvecklingen går fort och med ett växande intresse från konsumenter kommer de närmsta åren bli händelserika för stadens bönder.

Text och foto: Simon Classon
Deltagare på kursen Hållbarhet, journalistisk och sociala medier

Rulla till toppen