Alla inlägg av Andreas Jonsson

Potatisuppropet

Onsdagar är speciella dagar på Holma. Då möts vi mellan kurserna. Vi lär av varandra och ställer om tillsammans! Potatisuppropet fortsatte på Holma folkhögskola idag med ett drop-in ÖppetHus! En folksamling av långdragen karaktär, är ett måste i Coronatider. Ett gäng människor dök upp i den blåsiga kylan och hjälpte till att sätta potatis. De flesta fick med sig potatis hem. Alla fick i sig värmande potatissoppa. Vi ställer om! Mer potatis åt folket!

 

Permakultur PDC-kursen under 2020

Permakultur PDC är en kurs som hålls enligt internationell standard. Det betyder att det finns fasta punkter som måste vara med. Dessa innefattar bl.a kunskap om planetens kretslopp, luft, vatten och jord. Men också om hur vi organiserar oss tillsammans och hur vi skapar ekonomi som inte trasar sönder planeten eller tar andras resurser.  Utöver kursens fasta moment, har alla PDC-kurser sin egenhet. På Holma ligger fokus på att stödja individer att ta eget ansvar för planeten, sitt eget välmående och sin ekonomi – PÅ RIKTIGT. Men eftersom ingen människa är en ö, genomförs kursen med fokus på att skapa starka självorganiserade och självlärande grupper. Det är faktiskt precis i gränslandet mellan ekologi, social organisering och ekonomi som Permakulturen fungerar!

Det är vi själva som tar ansvar för maten vi äter! Kraften i det hela, ligger i samarbetet. Under första kurshelgen 2020 förberedde vi bl.a. ny odlingsmark och satte lök. En timme tog det att bryta ny mark för 100+ pumpor, som planteras senare. Sen satte vi 1050 lökar på runt 15 minuter! Många händer gör arbetet lättare. Vi gör vårt bästa – avstånd mellan plantor, avstånd mellan personer. Men maten måste i jorden och kunskapen om hur det går till måste spridas. Kameranyllet i bild är en bonus. Good Enough!

 

Låt oss ta det lugnt och odla mat tillsammans!

Inom omställning och permakulturen vet vi att vi är i en observationsfas, när saker är otydliga och röriga. Så låt oss använda den kunskapen för att höja blicken en aning och sätta denna Coronaföreteelsen i perspektiv…

Den som tror att vi kommer gå tillbaka till “det normala” efter Corona, misstar sig! Samhället lyckas troligen reparera många viktiga funktioner och många går tillbaka till jobbet. Men allt kommer ändå att förändras. Förståelsen av miljöproblemen kommer att kopplas ihop med insikten om den egna och nu mera självupplevda sårbarheten. Det som kommer att påverkas i samhället är attityder, konsumtionsmönster, resebeteenden, umgängesformer och närhet till mat. Vi vet inte riktigt hur, eller i vilken takt som förändringen kommer att ske. Men det kommer att förändras oavsett hur många statliga miljarder som sköljer över oss motströms. Det kommer att förändras för att det är så naturen fungerar. Naturens utjämnande effekt driver oss mot förändring, anpassning och stabilisering in i nya livsmiljöer.

Nu ser vi uppmaningar om att inte resa. Vi ser också att vi ska hålla oss hemma från jobbet om vi kan och vi ska minimera social interaktion. Skolor ska också läggas över på distansundervisning, eller närmare bestämt “helt till distansundervisning”. Anledningen är att vi ska undgå att sprida Coronaviruset. Självklart ska vi minimera smittan! Vi på Holma vill minimera död och lidande som de flesta andra. Men låt oss då vara öppna och ärliga med vilka dödsfall som det “normala” samhället förde med sig, samhället innan Corona.

Under ett normalår dör det idag 4,2 miljoner personer på grund av luftföroreningar, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Annan forskning visar på dubbelt så höga siffror, 8-9 miljoner dödsfall. Det dör också ca 2,3 miljoner personer i arbetsplatsolyckor kopplade till industriella processer varje år. Slår vi ihop de lägsta siffrorna här, så dör det alltså runt 17 800 personer av bara dessa orsakerna VARJE DAG! Samtidigt dör det tre gånger fler personer av fetmarelaterade sjukdomar än av undernäring. Vi ser också att dagens luftföroreningen i sig ökar överföringen av smittburna partiklar, som vid exempelvis Coronasmittan.

17 800 dödsfall dagligen! Och då är detta bara några få utdrag av dödsfall som kan kopplas till det storskaliga industrisamhället.

Om det nu är detta med mänskliga dödsfall vi verkligen ska fokusera på, så låt oss göra det! Då bör vi omedelbart sluta masskonsumera industriprodukter. Vi bör sluta äta importerad och preparerad instustrimat och vi bör sluta transportera varor, människor och mat över hela planeten.

Men vänta. Det är ju det vi börjar göra just nu!

Vår egen matförsörjning kan inte skötas industriellt. Och inte heller på distans! Varje vår måste vi förbereda jorden och så ut våra grödor, annars finns ingen lokal mat. Så nej, vi stänger inte Holma folkhögskola. Vi måste agera ansvarsfullt! När folk uppmanas dra sig inåt och ty sig till sitt eget, fortsätter vi att fortbilda de drivna personerna som kommer att hjälpa till att ställa om samhället och samtidigt säkra en lokaliserad småskalig matförsörjning. Allt annat är fullständigt ohållbart. Både miljömässigt och i förspillda människoliv. Men vi kommer att hålla skolan öppen med stor hänsyn. Genom att skapa andra fysiska kontaktytor och undervisningsmiljöer. För det är genom fysisk distans vi når smittskydd, inte genom social distans! Det industriella samhället bygger på social distansering från sammanhang, djur & natur och matförsörjning. Social distans ska vi ALDRIG sikta på.

Låt oss odla den framtiden vi behöver TILLSAMMANS.

Vi är redan på väg mot en bättre värld.

 

 

Skördefest på Holma folkhögskola!

Lördagen den 21 september hade vi en skördefest som arrangerades av kursdeltagare och lärare på Holma Folkhögskola. Under dagen medverkar även våra medlemsorganisationer samt småskaliga producenter och verksamheter som är en del av gemenskapen runt Holma.

Vilken dag! Flera hundra besökare fick mötas, smaka, dansa, snickra, köpa perenna växter och mat. Skördefesten på Holma blev en total succé och en strålande prövning inför nästa års permakulturfestival! Tack alla, för att vi tillsammans odlar en bättre värld.

 

 

Veckans deltagare: Sajad Hojati, Allmän kurs

Sajad Hojati från Afghanistan har varit nästan fem år i Sverige och går nu allmän kurs på Holma Folkhögskola.

”Där jag kommer ifrån odlar i princip alla sin egen mat för självförsörjning”, berättar Sajad Hojati. Foto: Sarah Angel

Vad lockade dig att vara en del av omställningsrörelsen?
– Att odla är en aktivitet och en påminnelse om barndomen. Jag har en bakgrund i omställning eftersom jag växte upp med odling. Där jag kommer ifrån odlar i princip alla sin egen mat för självförsörjning och lönearbete finns inte på samma sätt som här. Jag upplever att det är mycket mer stressigt i Sverige till skillnad från Afghanistan och att när arbetet handlar om att förse sig själv och sin familj med mat istället för att tjäna pengar får jag en mycket lugnare skönare livsstil.

På vilket sätt tar ditt engagemang sig uttryck?
– Jag har bland annat tagit ansvar för skolans odling på Brunnshög i Lund och jag fick kämpa för att gå kvar på Holma eftersom jag ville fortsätta hålla på med odling. Just nu bor jag i en väns kolonistuga och min vän som inte är speciellt odlingsintresserad låter mig i princip odla precis vad jag vill, allt från tomater, zucchini, ringblommor till bär finns där. Odling är mitt fritidsintresse och det är intressant att lära sig att odla här, med ett annat klimat. Den största skillnaden är egentligen att det är lättare att odla här, man behöver inte vattna lika mycket. Hemma var man tvungen att ta vatten från källor via kanaler till vissa delar av odlingen.

Vad tänker du är det viktigaste för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?
– Jag tror att det är viktigt att lära barn om odling redan när de går på dagis. Om barnen får vara med och hjälpa till att odla från att de är små och smaka på grönsakerna så kommer de att få ett större intresse för det i framtiden.
– Jag tror också det är svårt att bo på de mindre orterna i Sverige för att allt som lockar finns i de större städerna men om det gavs bättre möjligheter för människor att bo i mindre städer och samtidigt kunna odla så skulle det kanske funka. Har man aldrig ätit ekologisk mat så vet man inte vad man missar, ekologisk närodlad mat borde få ta större plats.
– I Afghanistan är man mindre beroende av olja och det tror jag är ett steg i rätt riktning. Skulle det hända något i Sverige kan genomsnittsfamiljen klara sig i tre dagar innan maten tar slut i skafferiet. I Afghanistan kan man klara sig tre år.

Text och foto: Sarah Angel
Deltagare på tillvalet Media och omställning

Veckans deltagare: Nina Grossman, Ställ om

Nina Grossman bor i skogen utanför Höör och odlar enligt permakulturprinciper. Hon växte upp vid havet, efter det har hon bott i storstäder, sedan ville hon testa på skogen. Nina går kursen Ställ om på Holma Folkhögskola.

Nina Grossman
Nina Grossman är bland annat engagerad i Sambruket i Sösdalabygden. Foto: Privat

Vad lockade dig att vara en del av omställningsrörelsen?
– För två år sedan gick jag en helgkurs på Holma och i samband med det stötte jag på Sambruket i Sösdalabygden, ett omställningsprojekt för en mer hållbar bygd och började engagera mig i det som fanns där. Just begreppet omställning har inte varit huvudmålet för mig men det är något som kommit på köpet, det går hand i hand med mina intressen och det jag gör om dagarna. Jag har alltid haft ett hållbarhetstänk, när vänstervågen svepte förbi i tonåren började jag med teater och hängde med veganer och det fastnade i mina celler. Att det fastnade har nog att göra med att jag är en känslig person, jag vill göra rätt för mig och inte ta mig för stora friheter och skada någon. Helt plötsligt var jag en del av omställningsrörelsen som har samma värderingar som jag.

På vilket sätt tar ditt engagemang sig uttryck?
– Vartannat år byter jag hobby, svarar Nina och skrattar.
– Innan detta sydde jag medeltidskläder men nu har jag lagt det på hyllan för att ge mer tid till det här. Jag gillar lokal ekonomi och att nätverka med människor som tänker lika, som har ett mål jag kan vara delaktig i. Jag vill inte äta ”crap” och när jag är nära naturen och gör det som känns bra då mår jag bra. Jag tycker om miljön, gillar djur och vill inte äta dem, min partner är permakulturist och bra på odling, så jag började också odla enligt permakulturprinciper. Nu när jag går på Holma Folkhögskola för att lära mig mer, blir det mer konkret att detta handlar om omställning.

Vad tycker du är det viktigaste för att kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?
– Samarbeta, odla mat och hitta på ekonomiska lösningar.

Vad händer härnäst?
– Jag funderar på att gå kursen Skogsträdgård på Holma och i framtiden kanske jag vill skapa ett resilient företag.

Nina Rostern
Deltagare på tillvalet Media och omställning