Stanna upp och sakta ner – en inre omställning

Hur kan en påverka planeten positivt utan att gå in i vare sig duktighetsfällan eller väggen? Matilda Nilsson Morris, deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier, ger sina bästa tips.

Copyright © Zooll.com Design by MysticEmma

När man börjar leta sin väg in i omställning möts man ofta främst av yttre förändringar. Äta mindre kött, undvika plast och handla ekologiskt. Alla dessa saker kan man räkna, väga och mäta. Prestationer som dessa som på sikt kan påverka planeten positivt, och även få en att känna sig nöjd, stolt, duktig. Men lycklig? I en värld där man förväntas jobba 40 timmar i veckan så effektivt som möjligt för att hela tiden nå bättre och bättre, bäst resultat – behöver vi verkligen mer stress, press och krav?

Givetvis inte. Ingen behöver mer som tynger ner dem. Men oavsett behöver vi alla göra dessa saker, för att jorden ens ska ha en chans att överleva allt det som vi utsatt den för. Så hur får vi allt det här att gå ihop?

Jag tror att man kan vrida och vända på det hur som helst, man kan försöka pressa ihop alla dessa bitar till något “perfekt livspussel” men hur man än trycker ihop det tror jag inte att man kan hålla ihop det utan att själv gå sönder, åtminstone inte i längden. Inte ens om man använder superlim.

Så hur kan man förändra, utan att gå in i vare sig duktighetsfällan eller väggen? Själv försöker jag stanna upp då och då, sakta ner och lyssna mer efter vad det är jag behöver för att må bra. Att reflektera över vad som är viktigt för en, vad man vill prioritera och hur ens liv ser ut i nuläget är ett bra sätt att få överblick. Att börja med acceptans är minst lika viktigt som att våga drömma, för att på så vis kunna börja realisera sina drömmar. Men det är inte alltid lätt.

Förut hade jag för vana att skriva tre sidor om dagen på morgonen när jag vaknade. Det kunde vara vad som helst, alla ord som formade sig i mitt huvud. Dessa sidor är inte alls något jag läst i efterhand, men just då var det ett skönt sätt att få ut alla tankar man snurrar in sig själv i. Numera har meditation blivit mitt verktyg för att behandla stress. Det kan ta ett tag att komma in i det, men när man kommer underfund med hur man kan acceptera sina tankar och känslor utan att jaga efter dem, då börjar saker hända. Även träning minskar stress, och en sådan sak som att ta lite tid och energi till att göra något som man älskar bidrar ju till högre livskvalitet.

En sak jag har märkt är att dessa metoder lätt går från att vara någonting frihetsgivande till att bli ett skadligt tvång och ännu ett krav att uppfylla. Blir ens avslappning mer ett måste än en vilja så kan det vara dags att byta till något som känns bättre. Vet man med sig att man har en tendens att vilja prestera, checka av boxar i en evighetslång “att göra”-lista kan man vara lite extra vaksam på detta. Man gör ju trots allt dessa saker för sin egen skull, inte för omvärldens, och det är bara värt att fortsätta om det får en själv att må bra.

Och mår man själv bra, ja, då kanske man har mer energi att pigga upp andra, eller göra alla de där yttre förändringarna för att förbättra omvärlden. Man kan inte bygga någonting nytt på någonting gammalt, och det gäller också tankesätt. Ska man kunna förändra omvärlden och försöka få den att må bättre – då är det viktigt att man själv mår bra också, så att man har ett bra utgångsläge för att förändra. Att stanna upp, sakta ner och känna efter kanske inte löser all ens ångest, kanske inte blåser bort all stress, men det är en början. Och vad har man att förlora på det egentligen, utom just stress, genom att sålla bland kraven och fokusera på det som är viktigt för just dig.

Matilda Nilsson Morris
Deltagare på kursen Hållbarhet, journalistik och sociala medier