Den gamla kampen om rättigheter

Idag firar vi 1:a maj! Arbetarnas organisering som har sina anor från slutet av 1800-talet, och som har inneburit förbättrade villkor för många världen över i den industrialiserade verkligheten.

Det är också en dag som vi kan använda för att höja blicken. För att minnas det som är en av de faktiska orsakerna till att arbetare behöver organisera sig överhuvudtaget. Land – och bristen på brukbar mark och utrymme för alla. Avsaknad av rättvis fördelning.

Under 1500-talet i Tyskland började allmänningen att i allt större grad tas över av storgodsägare och adel. Mark inhägnades och privatiserades, vägtullar blev vanligare. Det blev omöjligt att dryga ut försörjningen med jakt och fiske. Landlösa bönder blev flera. Mellan 1524-25 dödades över 100 000 bönder under den tyska bonderevolten, något som fick ringverkningar i hela Europa. Många överlevare tvingades in i växande städer för att överleva på att sälja det enda de hade kvar – sitt arbete. Inte sällan som soldater.

I England lagstiftades det om privatisering – Inclosure – och det skapade landberövade medmänniskor i massor, som tvingades till städer under usla förhållanden. Det industriella samhället knuffades igång så småningom.

I Skåne var ägarskap och makt också koncentrerat. Under 1500-talet ägde kyrkan och adeln runt 2/3  av Skånes totalt ca. 15 000 gårdar. Skatt i säd och skulder i dagsverken, gjorde livet tufft för många. Adelsmän samlade på sig mer resurser och makt, och började separera sig från byarna. De växande nordtyska städerna skapade samtidigt en lukrativ exportmarknad för oxar som göddes upp av de bemedlade. Mer och mer mark krävdes för djurfoder, och adeln fokuserade på ängsfoder. Små gårdsbrukare som betalade med dagsverken blev mindre intressanta. Gårdar övergavs.

I Sverige, precis som i många europeiska länder, lever begrepp kvar från tiden av landsbygdsuppror. Dackeupproret, Snapphanar och Dalupproret är några sådana. Den sista sammanstötningen mellan myndigheter och landsbygdsbefolkningen i Skåne, var Klågerupskravallerna 1811. Ett resultat av att män skickades ut i krig, och p.g.a. enskiftesreformen som drevs igenom. Den syftade till att göra jordbruket mer lönsamt och produktivet. Hela bygemenskaper och trygghet slogs sönder, hus flyttades och revs. Många fick det sämre och tvingades in till städer.

Resultatet av skiftesreformerna.

Bilden ser likadan ut idag. Städerna överlever fortfarande p.g.a införsel av varor från stora gods och globala exportmarknader. Resursflöden som är större än någonsin tidigare, och det är samma makt som drar i trådarna. Orättvisor och miljöförstöring är resultatet. Fossila bränslen tar slut inom kort, och dessa resursflöden kommer att förändras.

Idag är det alltså 1:a maj, 2021. Då vi firar arbetarens rättigheter. Arbetaren, som säljer sin ork och svett till någon annan. Eftersom natur och allmänning har blivit privatiserad. Eftersom land och brukbar mark inte är rättvist fördelad. Kampen är oändligt mycket äldre än 100+ år, och land är dyrare än någonsin.

Rätten till egen mark för alla, självbestämmande över det egna arbetet, och en möjlig frihet från kommersiell konsumtion. Genom omställning tar vi själva ansvar för att nå detta. Detta är krav som kommer långt innan kravet på rättigheter i arbete för någon annan.

Alla rättigheter har en grön bakgrund.

Rulla till toppen